Pilotförsök med återvinning av näringsämnen ur avloppsvatten nu igång i Helsingborg

I  stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg återvinns näringsämnen, energi och vatten ur avlopp. Aalto-universitetets vattenforskare utvecklade processen NPHarvest som är den första metoden att testas.

Aalto-universitetets vattenforskare började för fem år sedan utveckla tekniken NPHarvest, med vilken man ur avloppsvatten avskiljer värdefulla näringsämnen till växtnäring. Pilotförsök har pågått på olika håll i Finland under halvtannat år, och i vår sätts tekniken på prov i Sverige i den nya stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg. Oceanhamnen är ett globalt unikt område där avloppsvattnets näringsämnen, energi och vatten återvinns, och NPHarvest är den första teknik för cirkulär ekonomi som testas i området.

Till en början ingår tre kontorshus och 350 bostäder i projektet. Försöket ger kunskap om processens livscykelkostnader och kvaliteten på de återvunna produkterna.

Modell för hållbara städer

Avloppssystemet som utvecklats av Helsingborgs stads vattenverk – Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) – kallas Tre rör ut. I det första röret samlas toalettvatten, i det andra matavfall och i det tredje bad-, tvätt- och diskvatten. Av dessa innehåller de två första näringsämnen och lämpar sig för NPHarvest-processen.

NPHarvest-processen består av en förbehandlingsprocess för ”ballastad” sedimentering med kalk för avlägsnande av partiklar och återvinning av fosfor samt kväveåtervinning genom ammoniakstripping med hydrofoba gaspermeabla membran, varigenom slutprodukter erhålls vilka kan användas som växtnäring. Metoden lämpar sig för varierande förhållanden och kan modifieras efter behov. Tillsvidare har NPHarvest testats på behandling av separatinsamlad urin, rötkammare för kommunalt avfallsslam, avloppsvatten från biogasanläggningar, lakvatten från soptippar, dvs. dagvatten som perkolerat genom avfallet samt på avloppsvatten från torrötningskammare inom lantbruket. I Sverige testas metoden i förhållanden av ny typ.

”Det känns verkligen fint att få studera hur NPHarvest fungerar i en separerande anläggning av det här slaget! Samtidigt kan vi jämföra vår teknik med konkurrenternas, det blir spännande”, säger doktoranden Juho Uzkurt Kaljunen vid Aalto-universitetet.

Den ekonomiska potentialen är redan fastslagen

Under de redan utförda pilotförsöken har mycket kunskap om processen vunnits, och med den som underlag har Aaltos projektpartner Teollisuuden Vesi Oy utvärderat teknikens ekonomiska potential. Resultatet är att NPHarvest kommer att vara konkurrenskraftig särskilt när de gaspermeabla membran som behövs i processen kan anskaffas förmånligare. Membranens tillverkningskostnader väntas minska när användningen av dem ökar och produktionsmängderna stiger.

”Kostnadseffektiviteten har vid sidan av driftsäkerheten och modifierbarheten varit en ledstjärna under hela processutvecklingen. Som regel inverkar pengarna rätt mycket på besluten”, påminner arbetslivsprofessor Anna Mikola.

Projektet har finansierats av miljöministeriet, och i samarbetet har flera branschföretag medverkat: Teollisuuden Vesi, Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Gasum, Biolan, Nordkalk, Kemira och Outotec. I Sverige finansieras det nya projektet av Maa- ja vesitekniikan tuki ry, Svenskt Vatten och Richert-stiftelsen. Samarbetspartners är NSVA och Lunds universitet.

Kontaktpersoner:

Karin Jönsson, Lunds universitet

Telefon: 0730630869

Arbetslivsprofessor Anna Mikola, TkD

Telefon. +358 (0) 40 717 6552

anna.mikola@aalto.fi