Rening från läkemedelsrester och andra mikroföroreningar - En kunskapssammanställning

Michael Cimbritz, Susanne Tumlin, Marinette Hagman, Ivelina Dimitrova, Gerly Hey, Maria Mases, Niclas Åstrand, Jes la Cour Jansen, 2016.

Läkemedelsrester

Sammanfattning

Rapporten presenterar processlösningar och erfarenheter från olika fullskaleanläggningar för avancerad rening från läkemedelsrester och andra organiska mikroföroreningar. Sammanställningen har gjorts av en projektgrupp med deltagare från Lunds universitet, Gryaab, Sweden Water Research, VA SYD och Sweco. Den bygger på litteraturstudier och på en studieresa till Schweiz och Tyskland.

Svenska reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska föroreningar. De första avloppsreningsverk som byggts ut för reduktion av sådana ämnen är i drift och finns framför allt i Schweiz och Tyskland. Att ta del av erfarenheter från dessa och andra länder är en viktig del i arbetet med att beskriva hur olika typer av svenska reningsverk kan byggas ut, och vilka konsekvenserna skulle bli i form av exempelvis ökade kostnader och nya arbetsmiljöaspekter.

Aktivt kol i pulverform och ozonering är de två metoder som oftast förordas för avancerad rening, även om filtrering genom granulerat aktivt kol studeras allt flitigare. Avancerad rening hittas för det mesta i slutet av reningsprocessen, men det finns exempel där ozonering eller aktivt kol har integrerats längre upp i processen. För ozonering är efterbehandlingen en nyckelfråga eftersom nedbrytningsprodukter som bildas kan vara skadliga för recipientens ekosystem.

Flera av de reningsprocesser som presenteras i rapporten kan tillämpas på svenska reningsverk medan andra kan vara mer problematiska, till exempel utifrån ambitionen att återföra slam till åkermark. I rapporten finns nyckeltal för dimensionering av anläggningar baserade på aktivt kol och ozon. Utifrån nyckeltalen är det tydligt att en utbyggnad inte behöver ta särskilt stort utrymme i anspråk, men att energianvändningen kan öka relativt mycket. För ozonering uppstår energianvändningen till stor del på reningsverket. För aktivt kol ligger det stora energibehovet i tillverkningen av aktivt kol och mindre vid användningen.

Rapporten ger företrädare för VA-branschen en orientering i vad som kan uppnås med avancerad rening, men också en bild av de insatser som krävs. Förhoppningen är att göra bilden av både möjligheter och kostnader tydligare. För beslutsfattare på olika nivåer kan rapporten ge en referensram för ställningstaganden och överväganden. Processingenjörer, drifttekniker och andra som jobbar med driften av anläggningarna får en introduktion till tekniker som faktiskt kan komma att bli aktuella vid svenska avloppsreningsverk.

Läs hela rapporten här

 

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Vi ger ut 8-9 nyhetsbrev varje år med aktuella händelser inom VA-teknik Södra: reportage, forskningsprojekt, publikationer, events, nytt om namn och tips om spännande saker på gång. Publicerade/tidigare nyhetsbrev kan du läsa här.