Insamling av matavfall från flerfamiljshus – erfarenheter från Lund

Anna Bernstad, 2010.

2011 Insamling av matavfall från flerfamiljshus - erfarenheter från Lund

SAMMANFATTNING

Under perioden 2007-2009 genomfördes ett försök med utsortering av matavfall från flerbostadshushåll i Lund. Försöket involverade totalt 500 hushåll i olika boendeformer (bostadsrättsföreningar, hyreslägenheter och studentboenden). Försöket har visat att hushållen i genomsnitt sorterar ut 0,9 kg matavfall/vecka. Detta motsvarar knappt 50 kg per hushåll och år
eller omkring 30 kg/person och år. Den utsorterade mängden utgör endast 31 % av den totala mängden alstrat matavfall. Renheten i det utsorterade matavfallet har varit genomgående hög
under hela försöket med en genomsnittlig renhet på 96,5 vikt-%. I det studentboende som ingått i försöket har renheten dock varit betydligt lägre; 81 % i den analys som gjorts separat i
detta område. 0,5 % av det avfall som sorterats ut som matavfall av hushållen är i själva verket annat organiskt material så som jord och krukväxter. Detta material redovisas dock som orenheter
i denna rapport och utgör drygt 15 % av den totala felsorteringen.

Både utsorteringsgrad och renhet samt den totala mängden alstrat matavfall varierar stort mellan de olika områden som ingått i försöket. Sorteringsgraden, dvs. den mängd matavfall som hushållen sorterar i relation till den totala mängden alstrat matavfall, är störst i de två bostadsrättsföreningar som ingått i studien; 47 vikt-% jämfört med det hyreshusområde och det studentboende som ingått i studien (22 och 21 vikt-% respektive).

Sorteringsgraden så väl som renheten har varit relativt stabila under försökets gång och det är därför svårt att se någonting som pekar mot att de insamlade mängderna matavfall skulle öka
inom den närmsta tiden. Det är dock möjligt att tillvänjningstiden för många hushåll är längre än den tid som analyserats i detta försök. Den enkätundersökning som genomförts som en del
i försöket har visat att de främsta anledningarna till att många hushåll inte sorterar matavfall är att hushållen är tveksamma till eller har haft problem med de papperspåsar som använts. Även
platsbristen har varit ett problem bland många hushåll. Några få hushåll har dock uttryckt problem med skadeinsekter eller lukt i samband med utsortering av matavfall.

Vid en dörrknackningsinsats som genomfördes under våren 2009 med ytterligare information om matavfallsutsorteringen nåddes endast en tredjedel av de hushåll som ingick i försöket.
Inga förändringar på vare sig sorteringsgrad, renhet eller totalmängd alstrat matavfall kunde ses efter dörrknackningen. På grund av den låga svarsfrekvensen vid dörrknackningen är det
svårt att veta om en muntlig information kan påverka sorteringseffektiviteten bland hushåll. Intervjuer med de informatörer som arbetade vid insatsen vittnar dock om att de hushåll som inte redan sorterade hade skäl för detta som inte kunde påverkas med ytterligare information, så som klagomål på papperspåsarna och utrymmesbrist i hemmet.

Sammanfattningsvis har försöket visat att utsortering av matavfall från flerbostadshushåll kan ge ett högkvalitativt material för produktion av förnybart bränsle och organiskt gödningsmedel. Potentialerna att öka mängderna insamlat material är dock stora.

Läs hela rapporten i denna PDF

THX2RKLM