Användning av anammox för en förbättrad kväveavskiljning vid avloppsreningsverk

Målet med projektet är att studera nya mer effektiva och energisnåla metoder för biologisk kväverening från avloppsvatten.  I konventionell kväverening går det år mycket energi genom luftning och tillsats av extern kolkälla (ofta metanol eller etanol) som behövs vid de två delstegen nitrifikation och denitrifikation. I deammonifikationsprocessen sker i första steget oxidation av halva mängden ammonium till nitrit (nitritation) i närvaro av syre, varefter kvarvarande ammonium reagerar med nitrit till kvävgas (Anammox) under syrefria betingelser. Anammoxbakterier har identifierats både i marin miljö samt på reningsverk. Hittills genomförda försök i en pilotanläggning vid Himmerfjärdsverket har lett till att den första anläggningen i Sverige har byggts 2007 och uppnådda resultat har visat på teknikens potential. Skälet till att deammonifikation är så potentiellt intressant är att den är den minst resurskrävande vägen för att mikrobiellt överföra ammonium till kvävgas. Syrebehovet är teoretiskt en tredjedel av det för fullständig nitrifikation och ingen tillsats av organiskt material erfordras. Inom detta projekt planeras experiment i full-skala samt mer grundläggande studier i både lab- och pilotskala. Syftet med de planerade experimenten är att studera hur olika miljöfaktorer inverkar på etablering av och samverkan mellan olika bakteriepopulationer samt på dess aktiviteter. Projektet är ett samarbete mellan KTH, Chalmers, Göteborgs universitet och Gryaab AB.