Filamentet typ 0041 i aktivt slam-systemet på Klagshamn ARV – effekter på sedimenteringsegenskaper och reduktion av tillväxt

Bakgrund
Klagshamn ARV har länge haft problem orsakade av filamantbildande organismer (främst av Microthrix parvicella). Ett sätt att bekämpa dessa filament har varit att behandla en del av returslamsflödet med ozon. Behandlingen har gett bra effekt och man har därför installerat en anläggning i fullskala. Denna har optimerats och det har upprättats en strategi för ozonbehandlingarna som baserats på slamvolym/slamvolymindex (SV/SVI) i det aktiva slammet som avgör när behandlingen skall startas/stoppas.

Tillväxten av Microthrix parvicella har minskat de senaste åren. Man har observerat att det efter ozoneringskampanjerna har skapats en gynnsam miljö för en annan typ av filament, typ 0041. Även dessa filament påverkar SV och SVI men orsakar inte samma typ av problem med sedimenteringsegenskaperna som Microthrix parvicella. Idag behövs det en ny strategi för när ozoneringen skall startas/stoppas.

Syfte
Syftet med exjobbet är att undersöka hur typ 0041 påverkas av ozon (doser och uppehållstid) samt att utifrån detta föreslå en ny strategi för hur ozoneringen bör ske i fullskala.

Metod
I exjobbet ingår en litteraturstudie för att få mer kunskap om filamentet typ 0041 och eventuellt andra typer av filament som gynnas av frånvaron av Microthrix parvicella. I exjobbet ingår att även att ta kontakt med andra anläggningar som har ozonerat aktivt slam i fullskala och samla deras erfarenhet med fokus på hur den mikrobiella miljön ser ut efter ozoneringstillfällena.

I dagsläget finns typ 0041 ständigt närvarande i slammet. Under exjobbet kommer tester med ozon att utföras i fullskala vid Klagshamns ARV där uppehållstid och dos varieras för att studera effekterna på typ 0041. Resultaten följs upp genom mikroskopering av slammet, mätning av SVI samt utvärdering av driftsparametrar. I arbetet ingår även att utvärdera nitrifikationshastigheten då det är viktigt att inte ozoneringen ger negativa effekter på slammets nitrifikationskapacitet. Resultaten från testerna skall jämföras med sådana som finns beskrivna i litteraturen. Samtliga resultat skall mynna ut i rekommendationer för hur fullskaleanläggningen bör driftas i framtiden.

När?
Våren 2017

Lämpligen gör två studenter examensarbetet tillsammans.

Kontaktpersoner
Ivelina Dimitrova, processingenjör, VA SYD (ivelina.dimitrova@vasyd.se)
Maria Jonstrup, processdesigner, VA SYD (maria.jonstrup@vasyd.se)

Kontaktperson LTH
Karin Jönsson, VA-teknik vid Institutionen för Kemiteknik, LTH (karin.jonsson@vateknik.lth.se) 046-222 86 07

THX2RKLM